- Våra älskade små pärlor.
Om inte för er skull, så iallafall för min egen. En liten uppdatering om min stora pärla, som lärt sig så mycket under så kort tid - samt en liten uppdatering om den växande lilla pärlan som är beräknad att anlända om 12 veckor ♥
Moa.
Under en väldigt kort tid har det skett väldigt mycket.
Idag har Moa uppfattat namnen på de vardagligaste sakerna, och gör sig mycket väl förstådd (iallafall av sin mamma och pappa) :) Det är så att de tillochmed kommenterar på dagis, hur mycket och hur duktig hon blivit på att prata.
Hon spiller något, och genast är hon iväg för att hämta papper att torka upp med. Samma sak när hon är snorig, plötsligt kommer hon med en pappersbit tätt tryckt mot näsan lätt fräsande. När vi ätit, och Moa anser att hon är mätt och vi lyft ner henne på golvet, så tar hon sin tallrik från bordet och sätter bort på vasken med ett artigt (?!) tack :) Vår stora pärla har även börjat göra tappra försök att klä sig själv. Hon kan sitta djupt koncentrerad på golvet med ett par byxor hon så gärna så gärna vill ha på sig - ibland får vi in ett ben, men oftast får mamma eller pappa assistera.
Det är så roligt att se henne, hur hon kämpar och försöker, och hur glad och stolt hon blir när hon klarar av det på egen hand. Älskadelillaunge! ♥
M ...... (beslut, att alla våra framtida barn ska ha ett namn som börjar på bokstaven M)
En inte lika aktiv och buffande bebis som sin storasyster.
Verkar mer lugn, och känns inte mycket förrän när mörkret faller utanför.
Har inte lika snabba hjärtslag som sin storasyster, och ligger inte lika högt på kurvorna - hon ligger 3% över det "normala" på tillväxtultraljudet vi fick gjort för några veckor sen, och sf-måttet ligger litelite över den "normala" kurvan. De säger att har man fött ett stort barn innan, blir nästa också stort - men där tvivlar jag, hur det än är så lär vi ju märka det om någon månad :)
Något annat som jag även fått erfara hårt av vår växande lilla pärla, är foglossning. Vissa kvällar är hemska, och jag vill bara gråta och skrika pga smärtan. Min BM gör ett tappert försök att trösta (?!) mig genom att säga att de finns dem som har det värre, hehe.
Älskadelillalillaunge, vi längtar efter dej! ♥